Professor Ulf Hannerz öppnar konferensen med att ge sin syn på svensk antropologis förflutna, vart tiden har tagit ämnet under de senaste årtiondena och vart det kan bära hän i framtiden.

Söndagen avslutas med en paneldebatt på temat ”Antropologins framtid i Sverige”. Se uppdateringar på hemsidan för mer information.

Sveriges Antropologförbund firar 2011 sitt tjugoårsjubileum vilket givit inspiration till temat för SANTs årliga konferens: Tidens Gång.

Tidens gång har präglat antropologins utveckling sedan ämnets begynnelse då det alltid haft ett kritiskt perspektiv i förhållande till dominerande trender och sanningar. Dess tvärkulturella perspektiv medvetandegjorde också att uppfattningar om tid, vare sig det gäller att dela in dagen i timmar och sekunder, eller en förståelse av kosmologisk förändring i episka cykler, var kulturellt betingade.

Antropologins kritiska ansats möjliggör en dekonstruktion och problematisering av vedertagna tidsbegrepp och deras relation till socio-kulturella uttryck. Tid utgör dels bakgrunden mot vilken studier om social och kulturell förändring positioneras och dels utgör den själva studieobjektet. Frågor rörande vilka sociala aktörer som tillskrivs auktoritet att kontrollera vår tid, uppfattning av den och relation till den är av central betydelse för att förstå samhällelig förändring. Historia och framtid, kulturarv och globalisering är, för att bara nämna några dagsaktuella begrepp, genomsyrade av olika föreställningar om att tider obönhörligt förändras eller bör bevaras, vilket väcker förväntningar, längtan och motstånd.

I dag måste antropologin också förhålla sig till nya trender i det forskningspolitiska landskapet där gränserna mellan socio- politiska och akademiska grupperingar omförhandlas, förstärks eller upplöses.

Konferensens tema väcker därmed både frågor kring relationen mellan kultur och tid och om antropologins historia och framtid.

Konferensen kommer att följa tre ”spår”. Det första spåret behandlar ”Kulturella aspekter av tid” där vi samlar bidrag som berör tid i relation till olika socio-kulturella fenomen och de bidrag som närmar sig frågor om hur tid ”kontrolleras” och konstrueras. Det andra spåret ”Antropologi i tiden” tar upp antropologins historia och framtid. Här berörs frågor om ämnets relevans, hur det påverkats och förhållit sig till olika tiders ”etos” och politiska svängningar samt dagens krav på, till exempel, ”nytta” och ”produktivitet”. Det finns också ett tredje ”öppet spår” för bidrag som behandlar andra ämnen än tid.

Vi bjuder nu in alla att presentera antingen paneler eller enskilda papers i de olika spåren. Panelerna kan vara fokuserade kring vissa aspekter, teman eller regioner. Vill ni föreslå en panel förutsätter vi att det finns minst tre ”commited” papers. Man kan också presentera enskilda papers i något av spåren.

Deadline för abstracts och paneler är söndagen 13 mars.

Enskilda papers: Skicka ett abstract på max en sida till sant@globalstudies.gu.se. Märk mejlet med ”Abstract”. Inkludera namn och kontaktadress. Klargör också vilket ”spår” papret avser att placera sig i.

Panelförslag: Skicka ett abstract på max en sida till sant@globalstudies.gu.se med en presentation av panelens tema samt en lista över de paper som ingår. Bifoga även (om möjligt) abstracts på papren. Märk mejlet ”Panel”. Inkludera namn och kontaktadress för panelansvarig. Klargör också vilket ”spår” panelen avser att placera sig i.

Anmälan till konferensen och betalning startar i Januari. Kostnaderna är inte beräknade ännu men vi kommer att hålla dem så låga som möjligt. För information se konferensens hemsida.

Alla paneler, presentationer och måltider kommer att vara i Annedalsseminariet på Institutionen för Globala Studier i Göteborg. Alla salar är fullt utrustade med audiovisuella hjälpmedel.

Konferensen äger rum 13-15 maj.

Fredagen 13 Maj: Konferensen öppnar med registrering och mingel.

Lördagen 14 Maj: Key note samt de tre spåren. Dagen avslutas med gemensam middag.

Söndagen 15 Maj: Spåren fortsätter och konferensen avslutas med en paneldebatt på temat Antropologins framtid.

Observera att tiderna är preliminära.

Anthropology is traditionally defined as the study of humankind. That's an incredibly broad scope but it's true. Pretty much anything you can think of is being or has been researched by anthropologists. Even among the small group of anthropologists that I know personally there is huge diversity - security after natural disasters, material culture and cultural heritage, gender politics in South East Asia, life in a Palestinian refugee camp to name a few. And that's just the broad topics, listing all the sub-areas that come up while researching and writing on those topics would take all day. You can also find anthropologists working on and in probably every country in the world.

So if anthropologists research everything, what makes anthropology different to other disciplines? Firstly, ethnographic fieldwork. Traditionally anthropologists spend a long time living amongst the people that they're researching; the average is probably a year (although I have met PhD students who have spent two years in their field and others who have spent 5 months). The time scale varies according to the topic of research (and funding!) but long term fieldwork has been an important part of fieldwork since Malinowski (more on him another day). The idea is that long term fieldwork betters your understanding of the people you are interested in and builds a rapport and, hopefully, a relationship of trust between you. Think about it this way, how much of the ins and outs of your daily life would you be willing to reveal to a stranger who appeared out of the blue and is staying in your community for a couple of months, compared to someone you've known a long time and trust? Also long-term fieldwork allows anthropologists to spend a lot of time observing. This is important because people often say one thing but then go ahead and do something that's completely contradictory. A conducting research by participant-observation, although nowadays practiced to some degree by other social science disciplines, is traditionally an anthropological method.

Another defining characteristic of anthropology is its emphasis on holism (also another reason for long fieldwork!) It's important to understand a phenomenon in its context, see how it interrelates or is linked to other aspects of life, instead of just looking at it in isolation. Here's a good explanation of the concept: 

"Holism requires, for example, that a fieldworker studying the rituals of a people must investigate how those rituals are influenced by the people's family life, economic forces, political leadership, relationships between the sexes, and a host of other factors" (Peoples and Bailey 2008, 13).

To summarize: it's anthropology's approach that makes it distinctive - its methodologies and its framing of  issues (or in other words: the questions we ask, the way we get data, and the way we analyse and write about the data). Anthropology also has a particular emphasis on understanding and theorising "culture", and the diverse cultural lives and cultural experiences of different people around the world.

I'm not going to spend more time on defining anthropology in this blog post as I'd be here forever (people have, after all, written whole books on the subject). In future blog posts I'll write about  anthropology's issues, methods, history, famous people, etc. in more detail and as well as the debates that surround them. You'll also get a better idea of anthropological concepts through reading about the work of anthropologists that I'll be posting about. For now, here are some resources online that are good introductions to anthropology:

Alan MacFarlane (Emeritus Professor of Anthropological Science at Cambridge University) has made a series of video lectures on anthropology that you can watch. I'll be linking to his videos in future posts too.

The American Anthropological Association has a good introductory section which also includes the "Four Fields" approach to anthropology.

You can also read some of Pocock and MacClancy's Understanding Social Anthropology online.

See you next time!

Disclaimer: In the U.S. anthropology is traditionally taught as having four broad subject areas (socio-cultural anthropology, biological/physical anthropology, archaeology, and linguistics) but that's not the case in Europe where the last two are separate disciplines and courses in physical anthropology aren't offered in many places. As I have only ever studied social anthropology, and only in Europe, I don't talk so much about the other aspects that come up in American academic traditions in this blog but I'll provide links to better informed websites for those interested in those areas.

Sources:

Peoples, James, and Bailey, Garrick. Humanity: An Introduction to Cultural Anthropology. Wadsworth Publishing, 8th edition, 2008.